Effekter av obrukade åkerkantzoner på antal häckande gulsparvar (Emberiza citrinella)

摘要: Gulsparven Emberiza citrinella ar en vanlig jordbruksfagel i Sverige. Bestandet har dock under senare tid kraftig minskat och mer an halverats sedan 1975-talet. Populationsned-gangen antas beror pa ett allt effektivare jordbruk, med minskning av smabiotoper slattbygderna, men aven okad anvandning bekampningsmedel. Studiens syfte att undersoka effekten obrukade akerkantzoner forekomsten gulsparv 38 gardar Malar- Hjalmarbygden. Malet narmare om (1) jordbruksblock fasta granser (t.ex. grasbevuxna kanter vagar) (2) akerholmar gynnande effekt antalet hackande gulsparvar. Ett heterogent akerlandskap hogre andel obrukad mark forvantas gynna gul-sparven, da det erbjuder lampliga habitat for bade fodosok hackning. in-venterades akermark mellan 30 till 130 ha (medel 80 ha) per gard samverkan Sve-riges Ornitologiska Forening (SOF), Hushallningssallskapet (HS) berorda lantbrukare projektet Fagelskadare samarbete (FOLS). For identifiera akerblock gardarna anvandes block- satelitkartor. Resultaten visar hog tathet gulsparvar kraver balans ande-len brukad akermark. Studien tyder gynnar gulsparven. Den positiva tathetsberoende. Vid okning fran 2 18 akerholmar/ha begransad akerareal (40ha: 0,05 – 0,45 akerholmar/ minskar gulsparvens revirtathet 0,13 mindre 0,03 revir/ha. Pa storre (90 monstret omvanda revirtatheten okar antal 0,02 0,15 revir/ha istallet (0,02 0,2 ha). Akerblockens gynnsamma gulsparvarnas paverkas landskapet. Antalet bara lag 0,02/ha). verkar missgynnas odlingslandskap (> 0,125/ha) akerblocksgranser 0,125 akerblock/ha). Resultaten forenliga hypotesen gulsparven beroende som sakra boplatser fodotillgang. Hog heterogeni-tet kan emellertid begransa hackningsbestand troligen grund mellan- saval inomartskonkurrens samt predationsrisk (kanteffekter). Studien anvandas underlagsmaterial miljomalsarbete kravs uppna de tva miljomalen ”Ett rikt odlingslandskap” vaxt- djurliv” malar 2020. Skydd viktiga bevara den bio-logiska mangfalden slattlandskapet. Naturvardande insatserna behover inte alltid maxi-meras riktas mot homogenen saknar implemteras dar utifran arternas habitatkrav.