Slututvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013: Delrapport II: Utvärdering av åtgärder för bättre miljö

摘要: SammanfattningRapporten ar en del av slututvarderingen Landsbygdsprogram for Sverige 2007-2013 och har tagits fram pa uppdrag Jordbruksverket. Den redovisar resultat effekter som uppnaddes genom miljo- klimatatgarderna inom landsbygdsprogrammet, vilket omfattar samtliga insatser ersattningar i axel 2, samt klimatrelaterade utvarderingsfragor atgarder 1 3.Med hjalp vetenskapliga analyser, kunskapsbaserade resonemang de varje insats landsbygdsprogrammet specificerade indikatorerna bland annat foljande EU-gemensamma (QEC) programspecifika (PSEQ) besvarats:• QEC 16: I vilken utstrackning atgarden bidragit till att forbattra miljosituationen?• CEQ 20: Vilka andra effekter, bl.a. ror mal/axlar, kopplade tillgenomforandet denna atgard?• PSEQ 16A: Hur andamalsenlig effektiv den geografiska styrningen avmiljoatgarden programmet varit?• 20A: kompetensutvecklingsatgarderna bidragittill programmets miljomal?• 20B: Vad kan man lara sig hur fungerat nar det gallerutformningen utvarderingen klimatatgarder framtida program?• 20C: sysselsattningseffekter ger miljoatgarderna?Utredarnas generella slutsats spelat stor manga fall avgorande roll miljon, t.ex. forhindra nedlaggning jordbruk omraden med svara forutsattningar jordbruk, bevara betes- slattermarker varde biologisk mangfald skapa restaurera vatmarker naringsretention. Detta bidrar uppfyllelsen svenska miljomalen internationella ataganden. Aven atgarderna viss uppfylla miljomalen, men lag anslutning vissa ensidiga fokus produktion fornybar energi (som bortser fran ur klimatsynvinkel mycket storre biogena utslappskallor) gor effekten bedoms relativt sma. Bedomningen kompetensutvecklingens forsvarats brist tillampningsbart underlag, radgivningsprogrammet Greppa naringen visar reducerakvavetillforseln Ostersjon. For empiriska underlaget effekt svagt. behover inte innebara dessa saknar effekt, svart bedoma deras bidrag begransar kunskapen om huruvida alternativa utformningar insatserna skulle ge effekt.Den explicita forekommer generellt relevant, dess varierar stort mellan olika atgarder/insatser utreda. Det finns dock idag explicit geografisk styrning, dar vi bedomer kostnadseffektiviteten kunna oka markant inforde sadan (t.ex. Certifierad ekologisk produktion).Miljoatgardernas endast kunnat bedomas ett fatalatgarder/insatser (kompensationsbidraget ersattningarna Extensiv vallodling Skotsel betesmarker slatterangar) anses vara marginellt positiv. bor tolkas forsiktighet eftersom bedomningen gjordes enbart via atgarders markanvandningen.Miljo- klimatatgarders effekterUnder programperioden inneholl mangd syfte gynna miljo klimat. Utvarderingen variation saval upptaget effekt. Miljoatgardernas syften fokuserar huvudsakligen bevarandet mangfald, minskat vaxtnaringslackage giftfri miljo. De flesta miljoatgarder uppna sitt syfte, kostnadseffektivt satt ofta varit ibland omojligt utvardera. syftet funnits resurser djupare utvardering.Ersattningarna slatterangar Certifieradekologisk kretsloppsinriktad exempel konstaterad positiv mangfald. Andra ersattningar, sasom ersattningen Vardefulla natur- kulturmiljoer, adresserar visserligen viktiga livsmiljoer, utformning skotselvillkor visat anpassade detta insatsen. saknas tillrackligt kunskap eller dataunderlag gora tillfredstallande utvarderingar effekterna Bland exempelvis vatmarker.Minskat naringsamneslackage miljomalet Ingen overgodning fanns flera Miljovanligt syfte. skillnad effektiva ar. Minskat kvavelackage ha god kostnadseffektivitet, sarskilt efter ersattningsnivaerna anpassades under senare delen programperioden. reduceringen fosfor skyddszoner hogre kostnadseffektivitet jamfort forra grund regionala skillnader anslutning. Nar galler stora skillnader, insatser, Restaurering anlaggning odling, miljomalen.Miljoatgardernas Giftfri ramen dennautvardering analyseras specifikt bristande underlag ochbegransade resurser. Eftersom utvardera specifika bidraget berorda miljo, darfor miljokvalitetsmal varit.Nar tydligt ochanvandning relaterade emissioner vaxthusgaser. Samtidigt konstateras emissionerna vaxthusgaser jordbrukssektorn primart harror processer form metan idisslarnas matsmaltning lustgas kvave tillfors akermarken. fortsatt reduktion jordbrukssektorns satsningarna minskad anvandning fossila branslen fortsatta, samtidigt nodvandigt lagga emissionerna. tydliggora vikten satsningar ocksa lyftas egna istallet finnas insprangda huvudfokus.For fatal gatt harleda mojliga markanvandningseffekter estimerats modeller. forsiktighet, sysselsattningseffekten miljoatgarderna Ersattningen berakningar bygger kontrafaktiska markanvandningsscenarier lett markbar forandring markanvandningen (okad areal stod) vilket, animalieproduktion mer tidskravande an spannmalsproduktion, leda sysselsattning. kompensationsbidrag daremot begransad paverkanpa markanvandningen, varfor marginell.Generella forbattringsforslag infor utformningen kommande programAven utvarderarnas samlade bedomning landsbygdsprogrammets upplagg, d.v.s. motiv, ingaende medel val atgarder, relevant situationen klimat, sa hel forbattras mojliggora kostnadseffektiva program framtiden. enstaka insatsernas mal preciseras kopplas tydliga indikatorer mata maluppfyllandet. ska utforma landsbygdsprogram adekvat satt. Dessutom beskrivningarna motiv ses over anpassas aktuella kunskapslaget. Exempelvis ”bevara mangfald” helt beroende vill sallsynta arter ekosystemtjanstgynnare.Det utvardering starkas avframtida landsbygdsprogram. goras systematiskaoversikter empirisk primarforskning undersoker konsekvenser olikaatgarder. optimera byggas in organisk landsbygdsprogrammet. Utredarna foreslar procent budget anvands implementera relevanta metoder kontinuerlig insamling lamplig data hela programperioden.For grad kostnadseffektivitetkravs utveckling studera konsekvenserna malet atgarden/insatsen/delinsatsen (eller var annorlunda utformad) (kontrafaktiska scenarier) modeller forutsager relation insatsens storlek. kravs tydligare specificering multipla syften. Med starkta utvarderingsverktyg struktur, regional differentiering provas utvarderas underlatta beslutsfattande vid program.