作者: Jannike Ring
DOI:
关键词:
摘要: De radande klimatforandringarna drabbar Arktis och dess isbjornar hart. Smaltande isar frigor miljogifter som i artionden lagrats upp kan nu ta sig in biomagnificeras den marina naringskedjan, dar isbjornen toppredator utsatts for hog toxisk stress. forsvinnande isarna utgor isbjornens huvudsakliga jaktmark detta skapar darfor en okad naringsmassig stress som bryter ned kroppens fettreserver frisatter lagrade toxiska kemikalier blodomloppet. Klimatforandringarna ett gastvanligare Arktis, vilket tros innebara forhojd mansklig narvaro okade halterna av lokala utslapp rubbad naringskedja. Aven introduktionen nya djurarter oka tillsammans med narvaron manniskor sin tur kommer att orsaka introduktion patogener. Klimatforandringarna paverkar aven havsoch luftstrommarna, spas transporten till Arktis. biotransporten paverkas, da forlangda isfria perioder gor migrerande djur droja kvar langre regionen. Tre de patraffas hogst halter hos ar organokloriner, kvicksilver poly-och perfluoerande amnen. Av organokloriner det framforallt effekterna PCB DDT studerats. Studier har visat samband mellan PBC immunsuppression, reproduktion hormonstorningar. Kvicksilver lattflyktig metall transporteras langa strackor luft-och havsstrommar. I organiska form metylkvicksilver anrikas naringskedjan lagras njurarna isbjornen. Toxiska effekter iakttagits neurotoxiska storningar utvecklingen av nervsystemet, negativa pa reproduktionen, hjart-karlsystemet, njur-och leverlesioner samt DNA-metylering. PFC samlingsnamn flera hundra olika amnen vilka desstoxicitet manga fall fortfarande okanda. miljogift sprids enkelt miljon vatten mark, svarnedbrytbart bioackumulerande. Koncentrationerna isbjorn uppmatta globalt sett. PFC mycket stabila vars C-F-bindning okansliga mot hydrolys, fotolys, biodegeneration metabolism. visats vara reproduktionsstorande men vilda langt ifran kartlagt. Marina daggdjurs exponering overvakats under tidsperiod an andra – fa studier gjorts desseffekter djurens halsa. Resultatens uppskattade sakerhet dessutom lag, extrapolering gors kansliga arter. Klimatforandringarna medfor stora forandringar naturliga habitat bidrar allra hogsta grad miljogifters spridning omradet. Trots bristen osakerhet kring exakt ha halsa star utom allt tvivel fortsatt kommer utgora storre hot overlevnad.